Jag brukar inte vara med i massa tävlingar hit och dit. Men det arrangerades en tävling med temat "Kärleksbild" med hästtema på denna bloggen http://gennes.se/. Jag har en bild på min änglahäst som betyder mer än ord kan beskriva för mig. Som en underbar vän har tagit på oss. Och den blev utvald till en av de tio (elva) finalbilderna. Behöver jag ens säga att det gjorde mig otroligt glad?!

För mig säger den allt, min underbara, vackra häst. Det är dessutom en bild tagen på våran allra första tävling tillsammans. Den tävling som också var vår sista, även om jag inte hade den blekaste aning om det just då.

Pachá var en showman, det var han alltid. Varenda dag med honom var en upplevelse. Hela han var en upplevelse. För honom handlade allting om att ha roligt. Jag har aldrig mött en så positiv häst som honom, varken före eller efter. Det spelade ingen roll om han gick i hagen, om vi åkte till hovslagaren, om det var dressyrträning, rejs i skogen eller veterinärbesök. Han lyckades alltid roa sig, och även sin omgivning. Han hade ett självförtroende och en självkänsla som inte var av denna värld. Han var verkligen unik.

Men den bittra verkligheten är ju att alla sagor har ett slut. Vissa sagor är korta och andra sagor är så långa att de blir flera stycken romaner av dem. Våran saga var alltför kort. Varför blev det så? Och vem bestämmer egentligen när sagan ska ta slut? Jag så oändligt nöjd med den saga vi skrev ihop han och jag, men jag är bittert besviken över att slutet kom så plötsligt och drabbade min bästa vän på det mest brutala sätt man kan tänka sig. 

Det går inte en dag utan att jag sörjer min älskade Pachá. För mig spelar det ingen roll att han inte längre finns vid min sida, för han är alltid med mig. Han har en alldels egen plats i mitt hjärta, samma plats som han alltid haft och alltid kommer att ha. Men trots att jag föralltid kommer sörja honom och sakna honom, så kommer jag också alltid att kunna glädjas över att jag fick denna fantastiska möjlighet att få lära känna honom och ha honom i mitt liv. Han gav mig så otroligt mycket. Högt älskad, otroligt saknad, för alltid i mitt hjärta  

Vet ni en sak, dagarna blir sakta men säkert ljusare och ljusare. Det betyder att vi närmar oss sol och värme igen! Häääärligt  

LÄNGTAR så in i bombens till detta igen!